torsdag 16 november 2017

Konservativa i USA fick Skatteverket efter sig

I den läsvärda boken The Closing of the Liberal Mind - How Groupthink and intolerance define the left, som skrivits av Kim R. Holmes berättas det bland annat om hur organisationer baserade på konservatism kom att bli utsatta för en form av häxjakt från de amerikanska skatteverket.

Den 10 maj 2013 så erkände en högt uppsatt person på denna myndighet att vissa organisationer blev särskilt utsatta bara på grund av deras politiska åskådning. Alla som drabbades visade sig senare hade en sak gemensamt, de var så kallade conservatives. Dessutom visade sig att så tidigt som 2010 så började Skatteverket i USA att rikta in sig på just dessa organisationer eftersom de bedömde det som att dessa organisationer genererade nyhetsvärde och därmed gynna myndigheten politiskt.

Det har också visat sig att skatteverket i USA kom att läcka en lista bestående av ett antal organisationer med band till conservatives, vilket medförde att myndigheten tvingades betala 50.000 dollar i skadestånd.

Efter denna skandal så fick flera högt uppsatta personer på denna myndighet sparken.

Det är inte första gången något sådant här händer, utan det inträffade även under administrationerna Nixon, Johnson och Kennedy (Holmes.2016:125-126).




tisdag 14 november 2017

Att använda sig av "spin" inom migrationspolitiken och migrationsforskningen!

Migration- och massinvandring är ett hett ämne för olika diskussioner och debatter.

I den nya boken THE STRANGE DEATH OF EUROPE - IMMIGRATION, IDENTITY, ISLAM som skrivits av Douglas Murray så framkommer det att "spin" har kommit att smygas in för att måla upp en bild av migrationen / immigrationen och dess kostnader som inte stämmer med verkligheten.

För att framstå som att den genomsnittliga migranten till Europa tillför mer än de som redan bor i landet så kom University College London att bara studera och analysera de som kom som högutbildade från andra länder i väst och då huvudsakligen från andra länder inom EU och Norge.

Sedan kom de att använda detta och kalla det för "den genomsnittliga" migranten. Bland annat så argumenterade de i sin rapport för att nyanlända migranter betalar in 34% mer i skatt än vad de får tillbaka i form av bidrag eller andra stöd. Samtidigt påstod de att Brittiska medborgare betalar 11% mindre i skatt än vad de sedan får tillbaka i form av bidrag eller andra stöd.

När saken började granskas så kom det snart fram att migranter från tredje världen faktiskt tar ut service/tjänster till en kostnad av 95 miljarder pund högre än vad de själva bidragit med till systemet i form av skatt.

När sedan den slutliga rapporten kom ut så visade sig att summan på 95 miljarder pund var i underkant och att den verkliga summan hamnade på ungefär 114 miljarder pund till en början och när det sedan korrigerats så slutade det hela på 159 miljarder pund (Murray.2017:38-42).

Så, genom att använda det första utkastet som en typ av positiv nyhetshändelse så skapades en "spin" där det framställdes som att massinvandringen var bra och inte en kostnad.

Genom att titta på en väldigt liten grupp och påstå att de är att betrakta som den "genomsnittliga" migranten så går det att vilseleda personer.


söndag 12 november 2017

Livet är inte en raksträcka

I dagens blogginlägg så tänkte jag ta upp något helt annat, nämligen livet och de utmaningar vi kan möta på vägen.

En del tror att livet är en raksträcka därför att de har så lätt för sig och inte behöver anstränga sig. Andra får jobba hårdare därför att de har svårt för sig i något eller flera ämnen under skoltiden.

Själv har jag alltid fått kämpa och det var bara engelska som jag var riktigt bra i under skoltiden.
I övriga ämnen var jag inte något större ljus.

Efter gymnasiet så lämnade jag Sverige och hade till en början bara tänkt att det skulle bli ett år i Finland i och med att jag kom in på universitetet i Helsingfors. Men, jag trivdes där och det blev något av en omstart för mig.

När jag väl återvände hem till Sverige igen så märkte jag rätt så fort att dörrarna inte var öppna för mig och att jag blev bortvald gång på gång när jag sökte jobb.

Så, det blev att fortsätta med nya studier för att komma vidare framåt. Så det blev statsvetenskap för min del och sedan förvaltningsrätt, offentligrätt och folkrätt / internationell humanitär rätt. Statsvetenskapen var väldigt teoretisk och filosofisk. Juridiken passade mig bättre och jag gillade verkligen sättet som man jobbade på där med lagar, regler, förordningar, direktiv, EU-rätt, men även hur man hittar relevanta rättsfall som används som stöd för att lösa olika rättsliga problem.

Förvaltningsrätt handlade helt och hållet om individens relation till stat- och kommun i samband med att ärenden anhängiggörs och hur processen sedan går, däribland överprövning och överklagande av beslut i enlighet med Förvaltningslagen.

Folkrätt / Internationell humanitär rätt handlar till att börja med om reglerna för krig och väpnade konflikter. Folkrätten styrs mycket av Genevekonventionerna som har en lång historia. Där skyddas bland annat civila, krigsfångar, sårade soldater, sjukvårdspersonal i konfliktzoner och så vidare. I samband med väpnade konflikter så skiljer man mellan International Armed Conflict (IAC) och Non-international armed conflict (NIAC). Den första handlar om en väpnad konflikt som spridit sig till flera länder. Den andra är mer att likställa med en väpnad konflikt i ett enskilt land, till exempel ett inbördeskrig. Vi fick även lära oss mycket kring det regelverk som gäller i samband med att FN-personal är ute på fredsbevarande/fredsframtvingande uppdrag utomlands.

Har också lite fristående kurser inom internationella relationer och media- och kommunikationsvetenskap.

Just nu går jag en kurs med fokus på att skriva och publicera på digitala medier. Där ingår bland annat den språkliga biten, vi har också haft ett moment med det juridiska och ett med ett projekt där vi tog fram en digital kommunikationsstrategi åt en organisation i Malmö. I samband med detta så fick vi först lära oss Wordpress och InDesign. Det moment som vi håller på med nu är transmedial produktion. Handlar mycket om digital storytelling över två eller flera plattformar. 




lördag 11 november 2017

Moderata kontra extrema / radikala muslimer

I den läsvärda boken UNHOLY ALLIANCE - The Agenda Iran, Russia, and Jihadists Share for Conquering the World, som skrivits av Jay Sekulow, så framkommer det tydligt vilka skillnader som finns mellan moderata kontra extrema / radikala muslimer.

Moderata muslimer är ofta fredliga av sig även om de följer religiösa traditioner och ritualer, däribland att de besöker moskén för att be, fastar och har respekt för  andra religioner så att människor kan leva tillsammans. De påtvingar inte sin tro på någon annan. De ser Islam som en fredlig religion.

De extrema / radikala muslimerna däremot, som utgör ungefär 20% har fått för sig att Islam står över alla andra religioner och att de har en rätt att påtvinga andra sin tro och hur man måste agera. De tar bland annat till politiskt, socialt och rättsligt våld, för att på den vägen påtvinga dem Sharialagar.

Både Moderata och radikala / extrema muslimer hävdar att just deras tolkning av Islam är den rätta tolkningen.

Vad innebär då sharialagar?

Sharialagar omfattar allt ifrån religiösa ritualer, privathygien, hur man bedriver affärer, brott och straff. Sharialagar föreskriver bland annat hur ofta  en muslim måste be, hur männen ska behandla sina fruar och vilka straff som ska utmätas i samband med olika brott. Bland annat straff för alkoholkonsumtion, att otrogna ska stenas till döds, att skära av delar av armar och ben, och att de som avviker från Sharialagar ska avrättas. De två grundläggande källorna för Sharialagar är Koranen och Hadiths. Alla muslimer förväntas att läsa och studera koranen eftersom den anses utgöra den grundläggande källan för islamsk lag (Sekulow2016:56-58).


lördag 28 oktober 2017

Därför är fundamentalisterna farliga!


1. De uppmanar människor att ta till sig av det irrationella och det anti-intellektuella.
2. Fundamentalismen är en mycket bakåtsträvande ideologi.
3. Fundamentalisterna bygger allt kring att de är rigida, trångsynta och att de har en svart/vit världsbild.
4. Fundamentalisterna bidrar till att fostra ett auktoritärt förhållningssätt / tankesätt.
5. Fundamentalisterna vill riva upp beslutet om att stat och kyrka är två helt olika saker, så att allt ska styras utifrån guds ord.
6. Den ideologi som de kristna fundamentalisterna står för är en farlig ideologi för både USA och världen därför att de tror att gud skapade jorden (Jouet.2017:109-111).


söndag 22 oktober 2017

Alla företag behöver ha Google Analytics för att spåra sin trafik!

Därför är Google Analytics så viktigt för alla typer av företag!

Google Analytics erbjuder gratis utbildningar online som tar upp allt som berör de sökalgoritmer som ständigt förändras.

Det allra viktigaste med Google Analytics är att verktygen kan användas för att spåra all organisk trafik, men även betald trafik från en gillasida på Facebook. Inne på Google Analytics dashboard så får du en bra överblick över vad som sker på er sajt, vilka besökarna är, antalet sidvisningar och detaljerad information om hur lång tid besökarna stannar på olika sidor (Lipschultz.2017:143). 


fredag 20 oktober 2017

De kristna fundamentalisterna i USA

En stor skillnad mellan Sverige och USA är just religionen. I Sverige är inte människor alls lika religiösa / troende som i USA.

I USA har det till och med sedan en väldigt lång tid tillbaka varit som så att de kristna fundamentalisterna har ett rätt så omfattande politiskt inflytande inom republikanerna.

Varför är det då som så att en del väljer att gå med i fundamentalistiska kyrkor?

Ett argument är att det handlar om själv hjälp och gemenskap. Problemet är att en del människor har lurats att tro på att kyrkan och religionen bland annat skulle hjälpa dem att lyckas med sin karriär och att bibeln erbjuder vägledning om vad man bör gör respektive inte göra, men även att ett stöttande kyrka erbjuder dem ett meningsfullt socialt liv.

Bland de kristna fundamentalisterna handlar det om övertygelse och att de lever strikt och att där erbjuds gemenskap, samtidigt som man exkluderar de som saknar denna religiösa övertygelse. Samtidigt visar det sig att de ofta utvecklar ett dogmatiskt förhållningssätt vad gäller vissa religiösa texter och tron på kreationismen och intolerans mot de som avviker, samtidigt som de tar avstånd från sunt förnuft (Jouet.2017:100-101).